Har ni sett Telias sommarreklam om att surfa inom Europa för 49kr/dag?
Där snubben, liggandes i en solstol på stranden, ska ta en bild till FACEBOOK för att impa på sina polare.
Efter att jag och maken skrattat och skämtat om den reklamen de senaste veckorna så kunde jag inte annat än att ta just denna bild och slänga upp, både här och på FACEBOOK.
Måste ju få sjukt många "likes", hahaha  ;)

Efter en intensiv vår, med jobb, slutuppgifter i skolan, fotograferingar, roadtrip till Norrland och studentfirande så blev det äntligen dax för ett par veckors semester!
Och att komma iväg, ladda batterierna, fylla på med ny energi, hämta ny inspiration och "bara vara",
det är som massage för själen!
DET får sjukt mycket "likes" av mig!  ;)

Ledig torsdag och semester på fredagen resulterade i 4 dagars ledighet!
Så bilen fylldes med både det ena och det andra och jag begav mig norrut, där jag skulle hälsa på en vän och hade en massa fotografering inbokat.
4 dagar och 95 mil senare är jag nu hemma med fulla minneskort!  :)

Lycka är att ha en vän att dela kvällsfikat med i solnedgången ♥

♪♫ Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor sälta ner och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö ♪♫


För några dagar sedan la jag upp en bild här på bloggen under rubriken "Med Dalarna i mitt hjärta",
och det är något visst med att bo här, framförallt med tanke på den storslagna natur som finns här runtomkring oss.
Gårdagen bjöd på en mulen förmiddag med några timmars jobb, men lagom tills jag kom hem så sprack himlen upp och solen tittade plötsligt fram från en klarblå himmel och Dalarna visade sig från sin bästa sida.
Det blev grillning här hemma innan jag hämtade upp systeryster och vi åkte till ett par utav just dessa
"guld-ställen" som finns här i Dalarna, och titta bara på utsikten!
Kan man bli annat än överväldigad?

Har flera gånger tänkt att jag någon gång ska fånga den där gubben i månen. Lättare sagt än gjort?
Jag kan då inte urskilja någon mångubbe i denna bild... Kan ni?
Men däremot, kolla månlandskapet! Tänk att det faktiskt finns människor som traskat omkring där uppe,
facinerande!

Ikväll blir det filmkväll med systrarna, och filmvalet? Twiligt!

 



Ny dag - ny vecka - nytt år - nya möljigheter

  



För några veckor sedan begav jag mig upp till Gesundaberget, strax utanför Mora, för att fota några downhill-åkare.
Passade då på att förena nytta med nöje och GICK därmed hela vägen uppför berget, släpandes med kamerautrustning och lite andra grejer. DET fick utgöra den dagens träningspass!
Väl uppe på toppen av berget kunde jag inte annat än att konstatera att det var värt varenda svettdroppe!
Den utsikten! Det vädret! Och fotograferingen av dessa (enligt mig) halvgalna grabbar!
Jisses vilken dag!

Livet skulle kunna liknas vid världens vägförbindelser.
Det finns allt ifrån flerfiliga motorvägar där man kan trycka gasen i botten, till små guppiga grusvägar där man får köra i snigelfart.
Det finns både upp-& nerförsbackar och vägar som korsar varandra.
På vissa av vägarna är det full trafik, ibland rent av trafikstockning, medans andra ligger öde.
Och många är de vägarna som man färdas på genom livet.
Och av alla dessa vägar att välja på, så tror jag, att många är vi som håller oss till en välbekant huvudled. Den vägen som vi känner till, den som vi kan utan & innan. Bara fortsätta rakt fram, inga konstigheter...
Av bekvämlighets skäl? Förmodligen...

MEN! Till slut kommer man till en korsning, ett vägskäl, där man måste välja:

- att antingen fortsätta den välbekanta huvudleden rakt fram
ELLER
- chansa och köra in på den där (än så länge) obekanta sidovägen

Denna gång bromsade jag in, tänkte efter, kände efter, och ja, jag svängde av den så välbekanta huvudleden.
Jag vet dock att den nya vägen kommer att gå parallellt med "min" huvudled, iallafall till en början, så helt vilse är jag inte. Än...
Jag vet att det förmodligen kommer att vara en lång väg att färdas på. En väg som förmodligen kommer att vara både krokig och full av uppförsbackar. Och jag har dessutom ingen aning om vart den leder, eller om det till och med visar sig vara en återvändsgränd jag till slut kommer till. Det återstår att se!
Nu har jag iallafall svängt av, och jag trycker ner gasen. Lite försiktigt till att börja med, och ja, det rör sig sakta framåt, längs den nya vägen...
Mot destination unknown.....

Följer ni med??